Skrivkramp
Vad har jag för nytta av nyinförskaffat bläck
när jag inte ockuperar mina tankar för att skriva?
Vad nytta gör kulspetspennor och påfyndade påfund
om jag inte vill läsa ett ord till
inte lära mig nya
inte bokstavera tankeströmmen i linjer.
Vill vara tyst.
Sluta tala för mig.
Låta kroppsförståelsen ta över.
Somna.
Trycksvärta enligt Ahmemulic
002
Språket, som vi är vana att röra oss i, och med, gäller inte här där kommunikationen sker med estetiska förtecken. I en ny stad får man uppfinna sig själv på nytt. Det handlar inte om vem man var eller är, utan om vem man vill bli.
005
En hemlös man sitter och läser tidningen med ett förstoringsglas. Jag föreställer mig hur bokstäverna blir olika stora genom glaset. Hur orden förstoras, kryper ihop, hur handens rörelser reglerar avståndet. Jag ska köpa ett förstoringsglas och varje dag rikta det mot staden. Förstora och förminska den efter behag.
029
Dialogen uppstår i det gemensamma åkallandet av skriften. Det räcker inte att göra den perfekta linjen en gång, det gäller att hålla sig kvar där så att man kan göra den när som helst. Det finns förstås ingen perfekt linje,
men det finns närhet och avstånd,
beredskap.
Svart blod
Bläcket från din penna låter du fylla pappret i skräck för renhetens tomhet.
Du menade att det krävdes offer för att skapa något stort.Prestationen måste därför väga tungt på kroppen.
Du vill att det gör ont i dina spänningsmuskler
och i din sömnlöst tunga hjärna.
Villrådigt underkastar du dig texten,
ber texten att godkänna dig, bevilja dig tillträde och bekräftelse.
På så sätt undkommer du både kontroll och ansvar
genom att låta dig domineras av begåvningen som sådan.
Skrivdon efter person
Helvetica:
The one thing I try to do in all my books is to leave enough room in the prose for the reader to inhabit it. Because I finally believe it’s the reader who writes the book and not the writer.
There’s a way in which a writer can do too much, overwhelming the reader with so many details that he no longer has any air to breathe.
Tystnadens politik
För varje mening som slår mot ditt ansikte upprepade gånger,
underkastas du språkvåldets rutin.
För varje mening som slår mot ditt ansikte upprepade gånger,
finns det mindre som talar emot.
För varje mening som slår mot ditt ansikte upprepade gånger,
blir tystnaden mer kompakt.
Shhh, Shhh
It's nice and quiet
Shhh, Shhh
But soon again
Shhh, Shhh
Starts another big riot
It's nice and quiet
Shhh, Shhh
But soon again
Shhh, Shhh
Starts another big riot
Tolkningsramar är som hörapparater.
Du kan få vad du än vill ha sagt ut ur munnen
men det du säger väger lika tungt som andetag i luften.
You are not part of the society
unless you are ascribed with the ability to speak
/Ascher
unless you are ascribed with the ability to speak
/Ascher
Det finns ingenting så politiskt som att tystas ner.
Förlorat i översättning
Två par ögon utan skärpa
en mun utan ett språk
kroppen som utropstecken.
Intensiva snabba överröstar
röstens öppnande stängande försök
kroppen som utropstecken.
Rök som gemensamma andetag
tandrader där talet inte når
kroppen som utropstecken.
Runt handleder i blickar neon
läpparna gör närvaro
kroppen som utropstecken.
Liftarens guide till galaxen | Litterära figurer | Fiktiva djur | Webbaserade tjänster
Trycksvärta enligt Mullen
ATT LIGGA MED LEXIKONET
Jag vill långhångla med min eskort med silvertungan,
vars läppar är redo att läsa mina glänsande glosor.
Lexikonet,
denna följsamma partner, konversant och verserad i diverse slags ordkonst, är alls inte avog till den underligt sömnlösa läsarens ensamma sysselsättningar.
/.../
Upphetsade av myriaderna av möjligheter prövar vi de mest perversa ställningar medan vår nattövning pågår: penetrerandet av verkets denotativa kropp. Varje avvikelse från språkets logik kan vara ett uppslagsord i ett symptomatiskt lexikon. Den alfabetiska ordningen hos denna digra trave av visdom kan ge upphov till tjock thesaurus av tydliga hallucinationer.
Vid sidan av sängen öppnar sig ett block för registrering av de migrerande ordens meandringar. I de rapida rörelserna hos poetens mörkerseende ögon finns denna diktamen inkodad, likt ett hemligt akrostikon som bygger på den älskades namn.
En tyst minut
War torn, afraid to speak
We dare to breathe
At the close of day
The sunset cloaks
These words in shadowplay
Here and now, long and loud
My heart cries out
And the naked bone of an echo says
Don't walk away
Reach out your hands
I'm just a step away
How in the world
Can I wish for this?
Never to be torn apart
Close to you
'Til the last beat
Of my heart
How in the world
Can I wish for this?
Never to be torn apart
'Til the last beat
'Til the last fleeting beat
Of my heart
Någonting otalt
Det finns ingen uppriktighet mellan dessa väggar
någonting otalt breder ut sig utan att träffa hud.
En momental klarsyn som byts mot det tillrättalagda
när överflödet av känslospråk läcker in i handlingarna
rörelsen däremellan:
att lyssna på ord utan att någonting blir sagt.
In a manner of speaking
semantics won't do
In this life that we live we only make do
and the way that we feel
might have to be sacrified
semantics won't do
In this life that we live we only make do
and the way that we feel
might have to be sacrified
Det finns inga pauser hur mycket du än avvaktar,
talartiden går
du
inväntar, tvekar, biter ihop tänderna framför orden.
Tar du inte bladet från munnen försvinner ord,
ord som blir andra ord,
andra meningar till andra personer i andra liv.
Andra liv som är vårt olevda liv.
speak now or forever hold your peace
Vi talar
och låter tomma ord täcka upp där skenet bedrar.
För skenet bedrar och du bedrar samtidigt som jag bedrar mig själv.
Jag säger emot, förnekar, bortförklarar och skrattar.
Skrattar högt och talar tyst.
Plump i protokollet
Nej, det var inte så jag menade
Ibland säger jag sådant jag inte menar
Jag menar inte alltid sådant jag säger
Jag säger inte alltid sådant jag menar
Jag menade det inte
Läpparnas bekännelse
Nu sa jag för mycket
Jag säger så mycket
Ibland säger jag sådant jag inte menar
Jag menar inte alltid sådant jag säger
Jag säger inte alltid sådant jag menar
Jag menade det inte
Läpparnas bekännelse
Nu sa jag för mycket
Jag säger så mycket
Fel av mig
Jag uttryckte mig klumpigt
Jag var lite hastig där med formuleringen
Jag slirar
Jag försa mig
Tala är silver tiga är guld
Tystnaden tiger still
Lyssna inte på vad jag säger
Munnen pratar medan tanken står stilla
Ibland tänker jag inte på vad jag säger
Jag uttryckte mig inte så
Nu felciterar du
Det har jag inte sagt
När sa jag så
Det var ett uttryck
Det säger du att jag sagt
Det menar du att jag säger
Du läser in för mycket i vad jag säger
Du tolkar mig bokstavligt
Sa och sa
Ja men nu säger jag inte mer
Jag uttryckte mig klumpigt
Jag var lite hastig där med formuleringen
Jag slirar
Jag försa mig
Tala är silver tiga är guld
Tystnaden tiger still
Lyssna inte på vad jag säger
Munnen pratar medan tanken står stilla
Ibland tänker jag inte på vad jag säger
Jag uttryckte mig inte så
Nu felciterar du
Det har jag inte sagt
När sa jag så
Det var ett uttryck
Det säger du att jag sagt
Det menar du att jag säger
Du läser in för mycket i vad jag säger
Du tolkar mig bokstavligt
Sa och sa
Ja men nu säger jag inte mer
Dina ord
DINA ORD ÄR INTE DINA ORD
DINA ORD HAR DU TAGIT FRÅN NÅGON ANNAN
DINA ORD HAR DU BARA TILL LÅNS
DINA ORD HÖRDE JAG NÅGON ANNANSTANS IGÅR
DINA ORD TROR DU INTE ENS SJÄLV PÅ
DINA ORD ÄR SAMMA SOM MINA ORD
DINA ORD HAR DU TAGIT FRÅN NÅGON ANNAN
DINA ORD HAR DU BARA TILL LÅNS
DINA ORD HÖRDE JAG NÅGON ANNANSTANS IGÅR
DINA ORD TROR DU INTE ENS SJÄLV PÅ
DINA ORD ÄR SAMMA SOM MINA ORD
Trycksvärta enligt Merritt
The book of love is long and boring
No one can lift the damn thing
It's full of charts and facts and figures
And instructions for dancing but
I
I love it when you read to me and
You
You can read me anything
The book of love has music in itIn fact that's where music comes from
Some of it is just transcendental
Some of it is just really dumb but
I
I love it when you sing to me and
You
You can sing me anything
Talande tystnad
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................
Språk som gåvosystem
Om ord är det vi har att ge varandra,
vad har vi då att säga varandra?
ord ger ord:
referenslistor som en form av tacksamhet
igenkänning som hörsamhet
meningsbyggnad som relationsbyggnad.
möjlighetshorisonter, inspirationscykler, idéströmmar, drömmar
Du har blivit given
ger efter för det du har att ge,
dina ord ger mig,
vid varje läsning,
mental svindel.
känslor är ett språk som jag vill dela med andra
det vackraste du kunde säga mig, sa du,
var att mina ord fick dig att skriva.
jag kunde inte göra annat än att hålla med;
den värdekonsistens jag har att gå efter är vad som får mig att skriva.
Läsa dina tankar
Jag vill läsa det du läst,
Jag vill gå tillbaka,
få dig att ta dig själv tillbaka,
spåra dig med dig inuti dig
till hur och när och vad och med vilka medel och genom vem och vilka
du lärde dig att läsa;
låt mig börja där.
Där alla dina tankar blivit och blir till:
i ord har lärt dig,
i referenser,
i meningar du gjort till dina,
i formulerad otänkbarhet.
Jag vill staka mig där du har stakat dig,
låta munnen forma vad du har format,
skriva om din handstil så som min handstil blev.
Jag tänker ta din blick
som svävar över eller korsar linjemarkeringar
och lägga den över min.
Om du nu tänker läsa,
läser jag om dig.
Trycksvärta enligt Nagano
‘Cause I went looking for a trace of something that you left
And when I saw dried paint and your scribbled initials
I acted like I could care less while my thumb press to the paper
I wanted to find your portrait, wanted to have it
Recalling a piercing voice in old dreams
And ghostly images of black trains
Now seeing every page is turned away
I wanted to own your portrait
Wanted to have it
You and your scribbled paper makes me shiver so
You and your scribbled paper makes me shiver so
Trycksvärta enligt Araki
And as we sat there listening to the carolers,
I wanted to tell Brian it was over now and everything would be okay.
But that was a lie, plus, I couldn't speak anyway.
I wish there was some way for us to go back and undo the past.
But there wasn't.
There was nothing we could do.
So I just stayed silent and trying to telepathically communicate how sorry I was about what had happened. And I thought of all the grief and sadness and fucked up suffering in the world,
and it made me want to escape.
I wished with all my heart that we could just leave this world behind.
Rise like two angels in the night and magically...
disappear.
Subtext
What matters is subtext:
the matter is subtext.
- Read between the lines, you said,
read between the lines. Look up close and you'll see me.
After that I got letters printed black,
as if the meaning of desire could be found in character letters.
Subtext is sex,
the unspoken language of the body
that gives you away
the unspoken language of the body
that gives you away
As I bled,
your vocabulary poured out me,
and every resting emotion surfaced.
It was your story of love expressed in metaphors,
and I prefer it printed,
in fulltext.
like headlines: screaming in void
Trycksvärta enligt Hwang
Pinkerton:
Cio-Cio-San.
Hennes vänner kallar henne Butterfly.
Sharpless, hon äter ur min hand!
Sharpless:
Hon måste vara väldigt hungrig.
---
Gallimard:
Jag ber.
Detta är onödigt.
Jag vet vad du är.
Song:
Gör du?
Vad är jag då?
Gallimard:
En - en man.
Song:
Du tror inte riktigt på det.
/.../
Gallimard:
Titta på dig!
Du är en man!
(Han börjar skratta igen)
Song:
Jag förstår inte vad som kan vara så roligt.
Gallimard:
"Jag förstår inte!"
Jag menar att du aldrig hade mycket sinne för humor, inte sant?
Jag kan inte låta bli att tänka att jag slösat så mycket tid bara på en man!
Song:
Vänta.
Jag är inte "bara en man".
/.../
Song:
Jag är inte bara någon man.
Gallimard:
Tala om då vad du är?
/.../
Song:
Jag är din Butterfly.
Under alla klänningar, under allting var det alltid jag.
Öppna dina ögon och erkänn att du avgudar mig.
(Han tar sin hand från Gallimards ögon)
Gallimard:
Du som visste alla mina innersta önskningar
- hur kunde du, av alla människor, göra ett sådant misstag?
Song:
Vad?
Gallimard:
Du visade mig ditt sanna jag, medan allt jag älskade var en lögn.
En perfekt lögn som du tillät falla på marken
- och nu är den gammal och solkig.
Song:
Så - du älskade mig alltså aldrig på riktigt? Bara när jag spelade rollen?
Utan ord
Jag rör mig bara,
rör enbart dig,
säger inga ord,
låter kroppen lära:
inga ord kan stå för det här.
låter kroppen lära:
inga ord kan stå för det här.
Vad kan säga nu när jag menar det jag säger?
Rättfärdigas uttalade lögner,
lögner där inga känslor var betydande,
lögner som var tomma ord,
av att en då var omedveten om meningslösheten i det som sades?
lögner där inga känslor var betydande,
lögner som var tomma ord,
av att en då var omedveten om meningslösheten i det som sades?
Ställ mig till svars,
ställ mig till svars för att jag sa vad som förväntades
ställ mig till svars för att jag sa vad som förväntades
Ord: somatisk input
Drawing of PET scans of the left celebral hemisphere shows that areas of relative neuronal activation
due to when subjects performed various activities.
A: Looking at words activated the primary visual cortex and part of the visual association cortex.
B: Listening to words activated an are at the junction of the temporal and the parietal cortex.
C: Speaking words activated Broca's area and the adjacent frontal lobe.
D: Thinking about words activated large areas, including most of the frontal lobe.
Hjärtat i ett syntaxfel
inte ett ord om kärlek yttrades
men uppenbarligen var det fråga om kärlek och därför behövdes inga ord
när jag vill säga
inte kan säga
allt
det vill säga
allt jag vill få sagt
inte kan säga
allt
det vill säga
allt jag vill få sagt
men uppenbarligen var det fråga om kärlek och därför behövdes inga ord
Trycksvärta enligt Gabri
7. Overwhelming you and me,
there are words that remain abstract and words that fall close to home.
Can one say the home is an intimate place?
Can one say the home will always be unhomely?
Can one say that we are never at home, even when at home?
And to think that even when we offer our home to an Other,
it is not our home to offer. Our home is not our home.
Simply, our homeland, not our home-land.
[It didn't work]
7a. Do the dead have a home? Is a resting place a home?
7b. My body, which is not mine at all, exposed to forces opening up to an outside, infinite, bursting, dispersing, potent, unexpected, and, thus, fragile.
8. Wait a moment, I need a rest.
9. Language is interminable, but how to be intimate with language? How to be intimate in language?
9a. Can we be intimate in language?
Can we be intimate in any way other than in language?
And I ask you, sincerely (with all the ambiguities of sincerity), in whose language?
10. [Withdrawn]
11. There is nothing one can say without saying the saying of what one can say.
And yet, to say “no” or to say “yes” is already to draw closed the gates or open to an exterior of say-ability, which calls into question the initial point of departure.
11a. I wanted to write something related to the notion of intimacy.
But before thinking about intimacy, I would have to think about wanting.
What in fact is “wanting”?
What does it mean to say: “I want”?
To say: “I want to say”?
To say: “I want to write”?
11b. Is want desire? And if so, where does desire reside?
(Possibly inside the word itself –or would this just be wordplay?)
Härledning
Transport
Transistor
Transmission
Transduktion
Transkription
Transcendens
Transaktivism
Transsexualism
Transformativitet
Transistor
Transmission
Transduktion
Transkription
Transcendens
Transaktivism
Transsexualism
Transformativitet
Notförteckning
Av en eller annan anledning har jag kommit på mig själv mig att börja läsa texter från notförteckningen eller listan med referenslitteratur.
Jag tänker på notförteckningen som en linjeförd infrastruktur,
där orden bärs upp av andra ord av relativ tyngd
som i sin tur är uppburna av meningsbyggnad.
Notförteckningen kan också liknas vid en långsam form av länkning,
som triggar antingen igenkänning eller nyfikenhet
men aldrig med omedelbar verkan.
I en notförteckning påvisas tankegångar enormt vida eller intrikat menande.
Tankegångar kan vara utgöra noder,
grunda och tillhöra diskursgemenskaper
eller utan förförståelse teckna konturlösa penseldrag.
Notförteckningen är en karta över relationer till samtalspartners,
en transformativ närhet varmed frågor ställs till svars och svar ges till frågor.
Slash enligt Trycksvärta
The young man was trembling slightly,
and Qui-Gon strove not to touch his skin more than was unavoidable,
almost afraid that a spark might crackle between them from the electricity of the the tension.
But he is only a slave, a slut:
he is not deserving of privacy or modesty.
He felt a tightness in his body dissolve,
one he had carried so long it hade become second nature to him,
realized only when it was released
- the necessity to keep hidden his long-unspoken desire for his Master.
He welcomed the freedom to work through it now,
under cover of their roles,
without fear of discovery or rejection
Trycksvärta enligt Granström
Latent i vår vokabulär vilar ett antagande om ägande
som den mest fundamentala relationen,
om statiska atomära enheter av du och jag
istället för ett dynamiskt vi i ständig tillblivelse.
För att objektivt existera: bli ditt eget objekt!
Gestaltning genom avbildning
innebär en bokstavlig tilldelning av objektslika kvaliteter till det som porträtteras:
det upplevda bekräftas och görs förståerligt genom att reduceras
till ett tillstånd i vilket vårt språk förmår hantera det.
Objektifiering är en språklig förutsättning.
Denna utveckling förstärks av en bioteknologi som förhåller sig till kroppen
som en uppsättning funktioner,
av ett språk som talar om
min kropp
som någonting separerat från
mig
som ett objekt under jagets kontroll.
Civilisationens strävan att, med ord lånade av Ayn Rand,
befria människan från människor,
övergår i den teknologiska strävan att befria människan från människan.
Barnsagor
Detta tillägnas min fysiskt påtagliga akilleshäl: mina blodröda trådar av kravlös kärlek.
Med jämna mellanrum lämnar ni vitsippor efter er på asfalten.
Jag tänker på känslor i kretslopp och låter barnsagorna vara förförståelsen.
Den lille prinsen säger: var och en har ansvar för sitt eget alfabet
Det är ni som äger företräde och jag,
jag bänder upp min bröstkorg och ger er de svåraste orden.
Visa för barnet hur andra röster gömmer sig i dess röster,
genom att lägga ett snitt i dess stämband och separera muskeltrådarna
Anledningen till att jag talar är att jag vet vilka ord de talar till er med.genom att lägga ett snitt i dess stämband och separera muskeltrådarna
Fråga mig inte vem jag är att lära er om lärdomar.
Om barnet nu anklagar mig för obegriplighet,
anklagar jag barnet för logisk positivism
anklagar jag barnet för logisk positivism
Om och om igen kommer ni få höra dem
innan ni kan motstå dem.
Barnet säger: varför säger du att du är när det är jag som vill vara
Om och om igen blir ni tystade
innan ni talar istället för att bli talade till.
Barnet säger: Ge mig många språk i present
Jag lovar mig själv att inte lära er att veta bättre.
Trycksvärta; ett subjekt
So, Herr Doktor.
So, Herr Enemy.
I am your opus,
I am your valuable,
the pure gold baby
So, Herr Enemy.
I am your opus,
I am your valuable,
the pure gold baby
Trycksvärta enligt Dagerman
Trösten behöver vi alla.
Gott att den finns någonstans.
Vad människors ögon är kalla
mot fotocellernas glans!
Hur lätt illusioner förödas!
Nu vet vi vad robotar vet:
De ädlaste känslorna födas
bäst med elektricitet.
Roboten stiger ur arken,
stumt längtande att få bli far.
Poliser, låt utrymma parken
för elektriskt älskande par!
Bryt icke strömmen för andra.
Stor sak att ej kärleken dör.
Maskiner älskar varandra.
Det är mer än människor gör.
Ergodisk läsning
Den ergodiska läsningen är dynamisk (ett icke-linjärt narrativ) och gränslös (en spatial aktivitet).
we approach the whiter spaces
- the current final frontiers -
of textuality
- the current final frontiers -
of textuality
Den ergodiska läsningen är en fysiskt påtaglig handling: kroppen skrivs in.
Detta inrymmer ett risktagande: att lära känna en ergodisk text leder antingen till intimitet eller misslyckande.
The readers pleasure is the pleasure of the voyeur. Safe, but impotent.
The ergodic reader, on the other hand, is not safe,
and therefore, it can be argued, is not a reader.
The ergodic reader is a player: a voyeuse.
The ergodic reader, on the other hand, is not safe,
and therefore, it can be argued, is not a reader.
The ergodic reader is a player: a voyeuse.
I den ergodiska läsningens rhizome-struktur är det fullt möjligt att gå vilse, utforska och upptäcka.
Den är organiserad som ett spel: medspelare travesterar, böjer syntaktiska strukturer, bygger om och vidare.
for pleasure in the confusion of boundaries,
and for responsibility in their construction
and for responsibility in their construction
Textualitet är mycket mer än linjär meningsbyggnad.
Rubriker
Revolutionslek
Svartkonst
"hjältar"
Oroande och vackert
Välkommen in i framtidens "mitt i smeten".
Magkänsla
"Ibland är jag helt enkelt för vit"
Offrar allt för kärleken
Kopulationspop
vänsterångest
Tunn popröst
Ett lurigt förhållande
stjärnstatus
upphovsrättstvist
Tänk dig din mage som en garderobsrensning.
relax
Obekymrat
gubbhiphop
Samtidssjuk ensamhet
Svidande och riktigt roligt
Borderline-konststörning
"Ett steg i rätt riktning"
Kön: Oklart
fingertoppskänsla
Svartkonst
"hjältar"
Oroande och vackert
Välkommen in i framtidens "mitt i smeten".
Magkänsla
"Ibland är jag helt enkelt för vit"
Offrar allt för kärleken
Kopulationspop
vänsterångest
Tunn popröst
Ett lurigt förhållande
stjärnstatus
upphovsrättstvist
Tänk dig din mage som en garderobsrensning.
relax
Obekymrat
gubbhiphop
Samtidssjuk ensamhet
Svidande och riktigt roligt
Borderline-konststörning
"Ett steg i rätt riktning"
Kön: Oklart
fingertoppskänsla
Pubertalt språkbruk
Så fort jag tar steget av, innan fötterna träffar tunnelbaneperrongen,
minnena slår mig i ansiktet; både du och mitt gamla jag går igen här.
Jag river upp de där anteckningsblocken med gamla ord för glömda tankar.
Det här är fragment av dig.
Är det frihet, att du tar över mig, om jag ger bort mig frivilligt.
Ju mer jag försöker förmå mig själv att inte se på dig, desto mindre kontroll har jag över min blick.
Intrycken, som du inte märker av, som jag inte vågar låta dig märka. Jag rör mig efter dig, efter dina rörelser och jag ger dig det att du kan ta det för givet. Alla mina muskler krampar.
Du håller i mig, gör dig närvarande när jag inte är där, här, är borta.
Då vi, du, definierade ett vi, satte du din bestämda blickpunkt som vår gemensamma.
Du blev ramverket, världsbilden varifrån en cirkulär, svart hål, rörelse börjar och slutar.
Du höll så hårt i den, ihåligheten, envisa rutiner.
Jag själv stod stilla i mitten,
förstummad av sekunderna, hjärtslagen och kugghjulen.
Vaddå hur många steg har jag tagit tillbaka, sorry, men jag har ingen jävla stegräknare när det kommer till känslor. Du skapade det här problemet genom att vara du, sådär egoistisk. Försök och visa empati, inte så jävla lätt att hänga med i svängarna när du säger precis allt du tänker, utan filter.
Ljuden som regelbundet och slagkraftigt ekade in i mig,
ekar bort och blir ohörbara.
Skrivlust
De första orden förändrade rörelsemönstret.
Vi antingen talade oss bort ifrån varandra eller möttes.
Press on me: we are restless things
Webs of seaweed are swaddling
You call upon the dusk
Of the musk of a squid
Shot full of ink, until you sink into your crib
Rowing along, among the reeds, among the rushes
I heard your song, before my heart had time to hush it!
Webs of seaweed are swaddling
You call upon the dusk
Of the musk of a squid
Shot full of ink, until you sink into your crib
Rowing along, among the reeds, among the rushes
I heard your song, before my heart had time to hush it!
Det var då, när tiden sattes ur spel, som jag gav dig utrymmet, för att jag kände mitt eget rörelseutrymme vidgas. Det blev enkelt att se varandra. I ögonen.
Mötas där.
Du kan vara pennan
så kan jag vara pappret.
så kan jag vara pappret.
Länken mellan skrivlust och begär är viljan att närma sig livet,
genom att med söndersprängda sinnen berätta, skriva ner, skriva om och mitt i.
Du är svärtan i mina ögon.
Trycksvärta enligt Ericsdotter
Jag skriver om förtrollade världar och mitt liv är kukar och fittor
och alla jävla misstag jag gjorde och som alla andra gjorde åt mig
det är klart och därför vet jag inte varför jag leker med såna tankar jag vet inte varför
men mitt hjärta faller först och inte det jag vet och inte vet
våra liv är kukar och fittor och den här gången är alla misstag mina
för min egen njutnings skull lever jag med personen som älskar mig mest och är min bäste väns älskare jag är en sådan person som andra personer avskyr och en sådan person som alla önskar bli
jag skriver inga brev varför skulle jag göra det du skulle inte läsa dem och jag har inget att säga
- bara tiotusen ord i kanon och om och om igen i forte och piano och fruktansvärt välartikulerat snabbt
bara tanken på dina fingrars rörelse när du skrev dem åtrår jag
ett ord och jag släpper alla trådar
jag har mer att säga ännu inget sagt och ännu har inget tystats skrik åt mig
om du vill skrik åt mig försök stoppa mig! du ska veta att det aldrig går att tysta mig
Spektra
Spektra är Meinhofs persona:
en helhet av disparata personlighetsdrag.
Jag är spektrat.
Mitt namn står för allt ni kan komma att tänka på:
ljus, prismor, färger, regnbågar, brytning, spridande
Jag är begränsad och vill ändå inom denna begränsning
vara färgglad och rik.
Mitt namn står för allt ni kan komma att tänka på:
ljus, prismor, färger, regnbågar, brytning, spridande
Jag är begränsad och vill ändå inom denna begränsning
vara färgglad och rik.
Viljan är alltid unik men aldrig ovanlig.
Tala utan ord
Du vet att jag menade varje ord jag sa.
Men än mer vet du att jag menade de ord som inte blev sagda.
I en annan del av rummet: smärta.
Ömheten som fick oss att tala utan ord
som sjöng mina sagor för henom
fast jag visste att hen lyssnade
bara för att kväva mig med sitt skratt
Rummet med och av våra kroppar,
kropp som obunden men helt fast i blickpunkten.
Stum tidlöshet, rytmiskt icke-ljud mot in över, tar över.
Var det något du ville säga nu
förklara för mig
förstå själv
förklara för mig
förstå själv
ssch.
Fjärilseffekt
Jag tror på ordens fjärilseffekter,
meningar som slår digitala tryckvågor.
Meningar mellan punkterna,
punkter som poängteringar och noder.
Punkterna på kroppen,
kropp som en transformativ text.
Kroppen i vingslagen,
vingslag som gemensamma rörelse.
Vingslagen för osynliga värden,
osynliga värden som ekar i blodomloppet.
meningar som slår digitala tryckvågor.
Meningar mellan punkterna,
punkter som poängteringar och noder.
Punkterna på kroppen,
kropp som en transformativ text.
Kroppen i vingslagen,
vingslag som gemensamma rörelse.
Vingslagen för osynliga värden,
osynliga värden som ekar i blodomloppet.
Trycksvärta enligt Lee
rött bläck
Det elektriska är när vulkanernas språk har domesticerats
och transkriberats till vardagsspråk.
Bilden av otyglad passion har omkodats
från glödande heta lavaströmmar
till osynliga men blixtsnabba elströmmar.
Och om alfabetiseringen påverkar förhållandet till kroppen,
kommer också förhållandet till det erotiska att påverkas.
Och när självet är tydligt avgränsat från andra individer och intryck
och en häftig sinnesrörelse, som passionen,
förväntas rymmas inom dessa gränser,
är det inte konstigt att synen på Eros och det erotiska förändras.
Passionen blir ett intrång som hotar den egna kroppens sköra kontur.
I det antika, grekiska lyriken, i övergången mellan muntlig och skriftlig kultur,
beskrivs inte sällan passionen som en erfarenhet av att smälta:
något som får kroppens gränser att rasa.
Metaforik
I samma mening som jag menar du:
det finns ingen förenklad bild
ingen karikatyr.
Us people
we are just poems.
We are 90% metaphors.
we are just poems.
We are 90% metaphors.
När språket rasar samman,
metaforerna är tomma,
så står kärleken för innehållet.
Språkets värdekonsistens
Språkets värdekonsistens är underkastad en destruktiv logik:
lyckas eller misslyckas, segra eller förlora, värdera hårt eller mjukt.
Denna logik nedskriver de värden som är kärleksfullt progressiva
och våldsamt undflyende all ändamålsenlighet:
det i tanken långsamma och i känslan plötsliga värdet.
Motkulturen är ett språk som öppnar upp för sökande känslor
och motsägelsefulla tankar.
Jag protesterar utifrån en annan logik:
jag är på en och samma gång,
motsägelsefullt lycklig och olycklig:
att "lyckas" eller "misslyckas"
äger för mig bara en tillfällig och flyktig mening.
jag är på en och samma gång,
motsägelsefullt lycklig och olycklig:
att "lyckas" eller "misslyckas"
äger för mig bara en tillfällig och flyktig mening.
Värdekonsistens skapande verktyg är ordval,
det är intonerad skörhet,
överbetonad värdering
och formulerad vilja.
Den kan också vara det som inte går att säga, skriva, uttrycka eller inrymma.
Det som brinner utan varaktighet.
Värdet finns i att bejaka orden mellan raderna.
Språket måste inte tjäna till någonting,dina ord ger meningar som finns bortom illusionen om uttrycksfullhet.
Sökord
alt.
alt.binaries
alt.binaries.pictures
alt.binaries.pictures.erotica
alt.binaries.pictures.erotica.male
alt.binaries.pictures.erotica.male.anal
alt.binaries.pictures.erotica.male.asian
alt.binaries.pictures.erotica.male.bodybuilder
alt.binaries.pictures.erotica.male.bodybuilder.moderated
alt.binaries.pictures.erotica.male.chubby
alt.binaries.pictures.erotica.male.hardon
alt.binaries.pictures.erotica.male.oral
alt.binaries.pictures.erotica.male.oral.cumshots
alt.binaries.pictures.erotica.male.piercing
alt.binaries.pictures.erotica.male.shirt-and-tie
alt.binaries.pictures.erotica.male.tattoos
alt.binaries.pictures.erotica.male.underwear
Meningar och skiljetecken
Jag vill förstå meningen med skiljetecknen
mellan hur jag talar och hur jag skriver
mellan hur jag läser och hur jag betraktar.
Meddelandet är aldrig någonting sådant
som en transport av upplevelser
t.ex. av meningar och önskningar
från det ena subjektets inre
till det andra subjektets inre.
Språket kan slås isär till förhandenvarande ordting.
som en transport av upplevelser
t.ex. av meningar och önskningar
från det ena subjektets inre
till det andra subjektets inre.
Jag undrar över vad det gör med min röst
att jag läser det som inte är ämnat att uttalas.
att jag läser det som inte är ämnat att uttalas.
Språket kan slås isär till förhandenvarande ordting.
Utan ord
I sin atopia får den älskade språket att skälva:
man kan inte tala om den älskade, kring den älskade
- alla bestämningar blir felaktiga, plågsamma, klumpiga, gentanta:
den älskade är obeskrivbar
(vilket skulle vara den rätta tolkningen av atopos)
- alla bestämningar blir felaktiga, plågsamma, klumpiga, gentanta:
den älskade är obeskrivbar
(vilket skulle vara den rätta tolkningen av atopos)
Teknologik
Ekot ekade krypterade eller kodade meddelanden.
Det egna kryptosystemet krackelerar,
receptorerna faller samman inför oläslig text.
De erbjuder information som ger sken av att vara någonting det inte är,
alternativt döljer sin verkliga innebörd.
De kan på så sätt försäkra sig om att kommunikationen är krypterad
så att ingen annan kan lyssna till vad de säger.
Hör du vad jag säger?
Jag efterfrågar raka ord i klartext.
Det egna kryptosystemet krackelerar,
receptorerna faller samman inför oläslig text.
Jag har hört allt, men aldrig sett nåt, själen var nånannanstans
De erbjuder information som ger sken av att vara någonting det inte är,
alternativt döljer sin verkliga innebörd.
De kan på så sätt försäkra sig om att kommunikationen är krypterad
så att ingen annan kan lyssna till vad de säger.
Hör du vad jag säger?
Write it, cut it, paste it, save it, load it, check it, quick - rewrite it
Jag efterfrågar raka ord i klartext.
Trycksvärta enligt Winterson
Kärlekshistoria: ärbar eller vanärande amour.
Jag förstår att smärtan hoppar bock över språket
och landar i stumma rytanden bortom tiden.
En plats där det inte finns något tal och ingen klocka,
inget sätt att särskilja vare sig ögonblicket eller dess olycka.
Om vi frågar huruvida elektronens position förblir densamma,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida elektronens position förändras med tiden,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida elektronen är i viloläge,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida den är i rörelse,
måste vi svara nej.
Den skeptiska världen vadade till knäna bland händer av fallande eld.
Och efter höstens symmetrier följde stränghetens.
Den nakna vinterns tunna skönhet, revben och ryggrad.
Hens rygg skelettvass, mina händer lövbreda,
täckande henom, skapande mönster hos henom.
Gå med mig.
Gå in i tidens ben och märg.
Gå längs Adams revbens vita kurvlinje.
Vitt, som absorberar ett minimum och reflekterar ett maximum
av ljusstrålar, ljusextas i årets dödstid.
Jag förstår att smärtan hoppar bock över språket
och landar i stumma rytanden bortom tiden.
En plats där det inte finns något tal och ingen klocka,
inget sätt att särskilja vare sig ögonblicket eller dess olycka.
Om vi frågar huruvida elektronens position förblir densamma,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida elektronens position förändras med tiden,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida elektronen är i viloläge,
måste vi svara nej.
Om vi frågar huruvida den är i rörelse,
måste vi svara nej.
Den skeptiska världen vadade till knäna bland händer av fallande eld.
Och efter höstens symmetrier följde stränghetens.
Den nakna vinterns tunna skönhet, revben och ryggrad.
Hens rygg skelettvass, mina händer lövbreda,
täckande henom, skapande mönster hos henom.
Gå med mig.
Gå in i tidens ben och märg.
Gå längs Adams revbens vita kurvlinje.
Vitt, som absorberar ett minimum och reflekterar ett maximum
av ljusstrålar, ljusextas i årets dödstid.
En textuell relation
Mais encore... säger: (22.34.34)
for me all relationships are textual
Mais encore... säger: (22.35.54)
the dialogue is a form of writing...
Mais encore... säger: (22.36.23)
feeling is form of writing
Mais encore... säger: (22.36.36)
even sex is form of writing
Mais encore... säger: (22.37.38)
ithe writing for me is a trace
Mais encore... säger: (22.38.00)
a sign that desapeare
Mais encore... säger: (22.39.05)
all relationships are form of moving signs
Mais encore... säger: (22.39.35)
and these signs are not spiritual but material
Mais encore... säger: (22.39.52)
they affect materially our bodies
Mais encore... säger: (22.42.17)
and the meaning is another sign that refers to other sign...and so on
Mais encore... säger: (22.42.36)
there is no totally immaterial sign
Mais encore... säger: (22.42.55)
like the principle of dictionary
Mais encore... säger: (22.43.06)
every word refers to other words
for me all relationships are textual
Mais encore... säger: (22.35.54)
the dialogue is a form of writing...
Mais encore... säger: (22.36.23)
feeling is form of writing
Mais encore... säger: (22.36.36)
even sex is form of writing
Mais encore... säger: (22.37.38)
ithe writing for me is a trace
Mais encore... säger: (22.38.00)
a sign that desapeare
Mais encore... säger: (22.39.05)
all relationships are form of moving signs
Mais encore... säger: (22.39.35)
and these signs are not spiritual but material
Mais encore... säger: (22.39.52)
they affect materially our bodies
Mais encore... säger: (22.42.17)
and the meaning is another sign that refers to other sign...and so on
Mais encore... säger: (22.42.36)
there is no totally immaterial sign
Mais encore... säger: (22.42.55)
like the principle of dictionary
Mais encore... säger: (22.43.06)
every word refers to other words
Kroppsmetaforik och kontroll
Jag fick en helt kort och kanske grund tanke på en perrong igår,
vilket i sig är en plats eller ett tillstånd jag alltid är harmonisk med,
om metaforer för kroppar,
som jag tycker mig läsa, höra och kasta ett halvt öga på överallt.
Den momentala tanken jag fick kring detta var att metaforer för kroppen var biologiskt betingade förr, för länge sedan, förr om åren. De var biologiska för att de bestod i att människan jämfördes med djur. Dessa metaforer är många, men de går alla ut på att människan har en egenskap, exempelvis stark eller hungrig, som länkas till ett djur. De används fortfarande men oftast ironiskt.
Det slog mig att dessa texter som dagligen och stundligen talar med mig, allt från uppvigling till träningsnarkomani och från folkhälsomoralism till extroverta perspektiv på kroppen i största allmänhet, är fulla av en och samma kroppsmetafor:
Denna kroppskontroll är introvert och passiviserande.
För det är inte ett vackert sci-fi metanarrativ vi talar om här,
utan snarare destruktiva ideal, omänsklighet och bakåtsträvande framåtanda.
Det här säger något om hur vi tillåter oss att uppfatta oss själva.
Kroppen betingas av det du kan säga, det du har ord för,
eller det du medvetet avstår ifrån att formulera.
Jag säger inte att jag vill förkroppsliga djuriska metaforer,
jag säger att jag vill ut ur de begränsade och alltför konkreta orden.
vilket i sig är en plats eller ett tillstånd jag alltid är harmonisk med,
om metaforer för kroppar,
som jag tycker mig läsa, höra och kasta ett halvt öga på överallt.
Den momentala tanken jag fick kring detta var att metaforer för kroppen var biologiskt betingade förr, för länge sedan, förr om åren. De var biologiska för att de bestod i att människan jämfördes med djur. Dessa metaforer är många, men de går alla ut på att människan har en egenskap, exempelvis stark eller hungrig, som länkas till ett djur. De används fortfarande men oftast ironiskt.
Det slog mig att dessa texter som dagligen och stundligen talar med mig, allt från uppvigling till träningsnarkomani och från folkhälsomoralism till extroverta perspektiv på kroppen i största allmänhet, är fulla av en och samma kroppsmetafor:
Kroppen är ett något du ska ta kontroll över
Denna kroppskontroll är introvert och passiviserande.
För det är inte ett vackert sci-fi metanarrativ vi talar om här,
utan snarare destruktiva ideal, omänsklighet och bakåtsträvande framåtanda.
Det här säger något om hur vi tillåter oss att uppfatta oss själva.
Kroppen betingas av det du kan säga, det du har ord för,
eller det du medvetet avstår ifrån att formulera.
Jag säger inte att jag vill förkroppsliga djuriska metaforer,
jag säger att jag vill ut ur de begränsade och alltför konkreta orden.
Njutning i text
Det blir om och om igen tydligt att ord varken känns eller definierar känslan,
lika lite som ordet kärlek i sig fångar ögonblicket,
handlingen, beröring eller betraktelsen.
Ändå har jag i tid och otid försökt att språkligt närma mig mitt begär,
verbaliserat det påtagligt momentära
och försökt sätta pränt på vätskor.
lika lite som ordet kärlek i sig fångar ögonblicket,
handlingen, beröring eller betraktelsen.
you said pussy and paper
is poetry power
is poetry power
Ändå har jag i tid och otid försökt att språkligt närma mig mitt begär,
verbaliserat det påtagligt momentära
och försökt sätta pränt på vätskor.
The pleasure of the text is that moment when my body pursues its own ideas
- for my body does not have the same ideas I do.
- for my body does not have the same ideas I do.
Men jag föredrar kroppslig närvaro framför efterkonstruktion.
Jag vill uppleva genom att inte förstå,
att ta in genom att inte se klart.
Jag vill uppleva genom att inte förstå,
att ta in genom att inte se klart.
Från och till
Från tanke
till intertextuellt eko,
oändlighet, handling och hjärtslag.
oändlighet, handling och hjärtslag.
Ty det människor gör, når kunskap om eller upplever
är endast meningsfullt i den mening det går att tala om.
är endast meningsfullt i den mening det går att tala om.
Intertextuella kroppar
Kanalerna och källorna är analoga: kroppspolitik är på agendan i vår.
Denna aktuella kroppspolitiska angelägenhet kan ha många anledningar.
Descartes dualism har länge varit en slags provocerande hägring över intelligentsians högst fysiska högborgar. Men de kroppspolitiska texterna och de kommande debatterna kan lika gärna vara en reaktion på cyniska reflektioner som verktyg för kontroll och instrumentalisering av kroppen. De sagda texterna betingar nämligen kroppen som någonting annat än styrd av vilja och intellekt.
Ja, här är lite citat från två av dessa källor, Paletten respektive OTTAR:
Min kroppspolitik är dysfunktionell när min kropp gör annorlunda än min politiska retorik intalar. Eller när kroppar agerar i relation till min på sätt som min tankes förväntningar inte inrymmer.
Denna oregelbundenhet i linjeföringen kan ibland förklaras logiskt med det där avståndet mellan att säga och göra. Jag vill minska det avståndet.
Motsägelsefullt nog svarar jag ändå på denna agenda, varifrån den nu kommer, genom att tänka efter. Men det är min kropp som har tagit in de här texterna och gjort de till sina.
Där och här är den intertextuella kroppen.
När kroppen konceptualiseras till en intertextuell relation,
och fastställs av sociala konstruktioner,
blir kroppen som fysiskt närvarande självmedvetenhet osynliggjord.
Ditt jag är situerat och fysiskt impregnerat men paradoxalt nog är ditt medvetande och din syn det som allra minst inrymmer din kropp. Du ser inte dig själv lika lite som kroppen går att kontrollera av tankekraft. Kroppen är mer än ett verktyg för tanken, kroppen är början och slutet av tanken.
Den möjliga taktila närvaron och närheten mellan tanke och kropp uppnås inte genom att ignorera genernas konstitution. Det är en omväg att upphöra att vara för att bliva till.
Möjligheten ligger i medvetenheten om att vi aldrig varit utan att vi ständigt rör oss.
Möjligheten blir till handlingar genom att böja strukturen, representera om och om igen, modifiera självuppfattningen och framförallt leva ut känslorna, rakt ut och rakt in.
Och vad händer då med koncepten för åtrå?
Denna aktuella kroppspolitiska angelägenhet kan ha många anledningar.
Descartes dualism har länge varit en slags provocerande hägring över intelligentsians högst fysiska högborgar. Men de kroppspolitiska texterna och de kommande debatterna kan lika gärna vara en reaktion på cyniska reflektioner som verktyg för kontroll och instrumentalisering av kroppen. De sagda texterna betingar nämligen kroppen som någonting annat än styrd av vilja och intellekt.
Ja, här är lite citat från två av dessa källor, Paletten respektive OTTAR:
Det finns bara en autentisk och universell form av kommunikation:
kroppsliga utbyten
genom det hemliga språket av kroppsliga tecken
kroppsliga utbyten
genom det hemliga språket av kroppsliga tecken
På det internationella slagfältet ligger abortfrågan och sexuell läggning
som glödheta klot som ingen politiker med karriärambitioner vill ta i.
Vad tycker du är ok?
Följ med in i skalpellernas, surrogatmagarnas
och spermasprutens fängslande värld.
Bend over.
som glödheta klot som ingen politiker med karriärambitioner vill ta i.
Vad tycker du är ok?
Följ med in i skalpellernas, surrogatmagarnas
och spermasprutens fängslande värld.
Bend over.
Min kroppspolitik är dysfunktionell när min kropp gör annorlunda än min politiska retorik intalar. Eller när kroppar agerar i relation till min på sätt som min tankes förväntningar inte inrymmer.
Denna oregelbundenhet i linjeföringen kan ibland förklaras logiskt med det där avståndet mellan att säga och göra. Jag vill minska det avståndet.
Motsägelsefullt nog svarar jag ändå på denna agenda, varifrån den nu kommer, genom att tänka efter. Men det är min kropp som har tagit in de här texterna och gjort de till sina.
Där och här är den intertextuella kroppen.
I lay fingers across ribs to not forget that heart beats control
När kroppen konceptualiseras till en intertextuell relation,
och fastställs av sociala konstruktioner,
blir kroppen som fysiskt närvarande självmedvetenhet osynliggjord.
Ditt jag är situerat och fysiskt impregnerat men paradoxalt nog är ditt medvetande och din syn det som allra minst inrymmer din kropp. Du ser inte dig själv lika lite som kroppen går att kontrollera av tankekraft. Kroppen är mer än ett verktyg för tanken, kroppen är början och slutet av tanken.
Never get so attached to a poem
you forget truth that lacks lyricism
And never draw so close to the heat
that you forget that you must eat
you forget truth that lacks lyricism
And never draw so close to the heat
that you forget that you must eat
Den möjliga taktila närvaron och närheten mellan tanke och kropp uppnås inte genom att ignorera genernas konstitution. Det är en omväg att upphöra att vara för att bliva till.
Möjligheten ligger i medvetenheten om att vi aldrig varit utan att vi ständigt rör oss.
Möjligheten blir till handlingar genom att böja strukturen, representera om och om igen, modifiera självuppfattningen och framförallt leva ut känslorna, rakt ut och rakt in.
The body is a set of significations
Och vad händer då med koncepten för åtrå?
The deficit model of desire,
in which desire is produced by some kind of lack or gap
between the desiring subject and the desired object,
is simbly inadequate for a wired-in, networked and intertextual body.
Instead desire is manifest through a continous process
of stimulation, contact and reproduction.
in which desire is produced by some kind of lack or gap
between the desiring subject and the desired object,
is simbly inadequate for a wired-in, networked and intertextual body.
Instead desire is manifest through a continous process
of stimulation, contact and reproduction.
Jag tänker på ovanstående som ett fingervisande. För även om ordet "är" ger mig tankemässigt skavsår så kan jag stå för, betinga, användningen här: Det du är, den är, vem är; är något jag redan är.
Den andra kroppen är i mig.
Den andra kroppen är i mig.
Teori som sagoberättande
Teorier är sagor,
teoretiker är sagoberättare,
och begreppet för den språkliga handlingen är storytelling.
Sagoberättandet är en metodologi som grundar sig på fragmentarisk historieskrivning,
narrativa subjekt, abstraktion som strategi och ansamling av minnesbilder.
Teoretiker berättar sagor där vi själva står för handlingen.
teoretiker är sagoberättare,
och begreppet för den språkliga handlingen är storytelling.
Full fathom five thy father lies,
Of his bones are coral made,
Those are pearls that were his eyes.
Nothing of him that doth fade
But doth suffer a sea-change
Into something rich and strange.
Of his bones are coral made,
Those are pearls that were his eyes.
Nothing of him that doth fade
But doth suffer a sea-change
Into something rich and strange.
Sagoberättandet är en metodologi som grundar sig på fragmentarisk historieskrivning,
narrativa subjekt, abstraktion som strategi och ansamling av minnesbilder.
Arendt argued that the activity of the storyteller
was like that of the pearl diver and of the collector.
Teoretiker berättar sagor där vi själva står för handlingen.
Hjärtskärande ord
But its late in the day
and youre well on your way
what was golden went gray
and Im suddenly shy
And the gathering floozies
afford to be choosy
and all sneezing darkly
in the dimming divide
I have read the right books
to interpret your looks
you were knocking me down
with the palm of your eyes
and youre well on your way
what was golden went gray
and Im suddenly shy
And the gathering floozies
afford to be choosy
and all sneezing darkly
in the dimming divide
I have read the right books
to interpret your looks
you were knocking me down
with the palm of your eyes
Bladet över munnen
Det är där, inte alltid utan bara i vissa situationer,
ofta formella eller kanske främst känsliga,
bladet över munnen som håller mig tyst.
Det är eftertanken som är bladet över munnen,
ofta formella eller kanske främst känsliga,
bladet över munnen som håller mig tyst.
Genom dörren
blixtslyser hemligheter
vita tyglar
ur outtalade ordspann.
blixtslyser hemligheter
vita tyglar
ur outtalade ordspann.
Det är eftertanken som är bladet över munnen,
att eftertänksamt splittra tankarna:
den dysfunktionella reflexen att genomtränga sina yrkanden innan de får luft.
Jag vill lära mig konsten att ta bladet ifrån munnen.
Jag ska uttrycka de oövertänkta och intuitiva tankarna,
för orden som aldrig blivit sagda är kanske de som är relevanta.
den dysfunktionella reflexen att genomtränga sina yrkanden innan de får luft.
Kanske är detta stället där stjärnan spränger
de svartförseglade hemligheterna
och fruktansvärd kokar över i en ofattbar evighet!
de svartförseglade hemligheterna
och fruktansvärd kokar över i en ofattbar evighet!
Jag vill lära mig konsten att ta bladet ifrån munnen.
Jag ska uttrycka de oövertänkta och intuitiva tankarna,
för orden som aldrig blivit sagda är kanske de som är relevanta.
Trycksvärta enligt Comeau
I love that feeling in the pit of my stomach,
with the dyke punk rock shaking my head
and Richards hand on the front of my pants,
squeezing me while the girl watches.
These are my people, queer and out of control.
The feeling lasts for a minute while Richard and I feel each other up,
until I notice the girl still standing there.
Shes sneering, uninterested in gender play.
She cant understand why a drag king would be into another king,
and not some femme bimbo. She has no idea.
Ive got that feeling back.
Im part of that smile of recognition I get from the store clerk
when he realises what we have in common. Im part of that smile on his face
as he looks the other way and I slide a book into my jacket.
Richard and Michelle are part of that too.
I feel so close to them right now,
I want to fuck the air.
with the dyke punk rock shaking my head
and Richards hand on the front of my pants,
squeezing me while the girl watches.
These are my people, queer and out of control.
The feeling lasts for a minute while Richard and I feel each other up,
until I notice the girl still standing there.
Shes sneering, uninterested in gender play.
She cant understand why a drag king would be into another king,
and not some femme bimbo. She has no idea.
Ive got that feeling back.
Im part of that smile of recognition I get from the store clerk
when he realises what we have in common. Im part of that smile on his face
as he looks the other way and I slide a book into my jacket.
Richard and Michelle are part of that too.
I feel so close to them right now,
I want to fuck the air.
Rubriker
That slit och släng feeling
Höjden av lycka: att ha tråkigt
Ensamhetens höga visa
vi älskar att älska
Mossigt muskelpaket frossar i ultravåld
CHIP GIRLS UNITE
De bara är
Alltid med katastrofen i centrum
Upplev allt.
Aktivister i creddfilen
OH, THIS IS GREAT
Hens hjärta bultar
kroppen tål
Lång, våt färd
Ännu en provokation
Hur vitt blev svart blev vitt
Mycket feminism, lite tid
Elektronisk resa
Panikångest under bar himmel
Bli moderna nu, annars...
Ringdans kring kön och makt
Mormors
vill ge rysningar
Narrativ struktur
Shit and sex are merely the starting points,
and unless you can tick those off
you can´t even begin thinking about a narrative.
and unless you can tick those off
you can´t even begin thinking about a narrative.
Brinnande metaforik
Tanken fastnar i metaforik av att brinna,
som ett substitut för andra ord, såsom engagerad, intresserad eller fokuserad.
De är tomma ord för mig: retoriska påfågelsord.
Att brinna: en utåtriktad sinnesnärvaro.
som ett substitut för andra ord, såsom engagerad, intresserad eller fokuserad.
De är tomma ord för mig: retoriska påfågelsord.
Paris is burning
Voguekultur
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp
Svenskpoptext
Burnings bombs of America
Bok. Acker.
The Flame of Unity was still burning
Trycksvärta enligt Motsieloa
Beneath the good and the kind and the stupid and the cruel
there's a fire that's just waiting for fuel
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp
Svenskpoptext
Burnings bombs of America
Bok. Acker.
The Flame of Unity was still burning
Trycksvärta enligt Motsieloa
Beneath the good and the kind and the stupid and the cruel
there's a fire that's just waiting for fuel
Att brinna: en utåtriktad sinnesnärvaro.
Trycksvärta enligt Duras
Ibland vet jag:
att så snart en inte låter allting förblandas
och ger sig hän åt förgänglighet och vind,
är detta att skriva ingenting.
Att så snart det inte, varenda gång,
är ett sammansmältande av alla ting till ett enda
och till sitt väsen onämnbart,
är skrivandet ingenting annat än reklam.
att så snart en inte låter allting förblandas
och ger sig hän åt förgänglighet och vind,
är detta att skriva ingenting.
Att så snart det inte, varenda gång,
är ett sammansmältande av alla ting till ett enda
och till sitt väsen onämnbart,
är skrivandet ingenting annat än reklam.
Fyrkantiga ord
Jag vet att jorden inte är platt
men mina fötter är det.
Jag vet att rummet är krökt
men min hjärna har av vana begränsats till att utvecklas och tänka i en rak linje.
men mina fötter är det.
Jag vet att rummet är krökt
men min hjärna har av vana begränsats till att utvecklas och tänka i en rak linje.
Motkultur: att leka
Motkulturen bygger på idén om homos ludens - den lekande människan.
Att leka är att subversivt spela sig själv, göra sig löjlig, spela sin roll utanför sina eller andras förväntningar, skratta i skärningspunkten mellan lycka och allvar, trycka på osynliga punkter, strävande efter det omöjliga och motsägelserna.
Att leka är att dansa utan taktkänsla, efter och för sig själv.
Det är en regellös agens, ett oförståndets koreografi:
Leken är ett smutsigt kaos vars kvalitet är dess okontrollerbarhet
och koppling till existentiellt allvar:
Att leka är att subversivt spela sig själv, göra sig löjlig, spela sin roll utanför sina eller andras förväntningar, skratta i skärningspunkten mellan lycka och allvar, trycka på osynliga punkter, strävande efter det omöjliga och motsägelserna.
Att leka är att dansa utan taktkänsla, efter och för sig själv.
Det är en regellös agens, ett oförståndets koreografi:
Leken är en av- och påkopplare mellan huvud och kropp,
mellan enslig introspektion och social utvändhet.
mellan enslig introspektion och social utvändhet.
Leken är ett smutsigt kaos vars kvalitet är dess okontrollerbarhet
och koppling till existentiellt allvar:
Jag är ointresserad av lek som nytta.
Nyttan har blivit det materialistiska samhällets legitimerande,
eftersom att den kan göras mätbar.
Det är just onyttan i leken som är eftersträvansvärd.
Nyttan har blivit det materialistiska samhällets legitimerande,
eftersom att den kan göras mätbar.
Det är just onyttan i leken som är eftersträvansvärd.
Leken är riskfylld: naiviteten som förutsättning för känslor.
I efterhand kan det se ut som ett slags kollektivt arbete, byggt på förälskelse.
Kultur: textualitet
Jag har tidigare erkänt att min kropp envist uppfattar allt som kultur.
Ett sådant omfattande och därmed intetsägande kulturbegrepp är inget annat än omognad. Kanske kommer jag senare att ta mig an en snävare kulturuppfattning, men jag föredrar att vara naiv. Kulturbegreppet för dagen: all kultur är textuell i relation till kroppen.
Eller så skriver jag för att skapa musik med orden.
Ett sådant omfattande och därmed intetsägande kulturbegrepp är inget annat än omognad. Kanske kommer jag senare att ta mig an en snävare kulturuppfattning, men jag föredrar att vara naiv. Kulturbegreppet för dagen: all kultur är textuell i relation till kroppen.
Music is a quality of language that promotes what it does not say,
does not articulate.
does not articulate.
Literature is a quality of language that promotes what it says,
and thereby infuses articulation.
and thereby infuses articulation.
Eller så skriver jag för att skapa musik med orden.
Verbal ögonkontakt
Jag tycker väldigt mycket om att byta skepnad, utvecklas och transformeras.
Över några år, för en sekund eller från dag till dag.
Jag funderar över hur dessa transformationer är länkade till ord av olika slag. Dessa ord, som sätter igång en transformation i oss, kan till exempel utgöras av trossatser, slagord, affirmationer, empowerments eller till och med teorier. På en personlig nivå känns det ofta som att tranformationen är länkad till självförståelse och kanske i någon mån förmågan att se sig själv bliva till och uttrycka, om än bara till sig själv, vad en vill vara.
En liten passus här, innan jag beskriver hur orden som skapar förändring:
Tranformationen av jaget, sin person eller whatever är det enklaste som finns.
För du är inte samma person nu
som du är nu.
Så enkelt är det att inte vara statisk. Andas.
Jag tänker alltså att ord skapar förändring, att vi omedvetet eller medvetet tar form av texter.
Vi är textuellt strukturerade på samma sätt som text är kroppsligt konstituerat.
En av de tydligaste sättet detta sker på är genom:
Verbal ögonkontakt är när orden är både utanför och i dig.
Den verbala ögonkontakten uppstår genom att du reflexivt ser och blir sedd. Den tränger sig in i köttet och blir en del av den bultande konstitution som är hjärnan, kroppen och hjärtats muskulatur.
Verbala ögonkontakter är intimiteten mellan textens fysiska närvaro och din kropp.
De är intersubjektiva handlingar: att dela en tanke och se den som sin egen.
De är själva initalläget för performativitet.
Den verbala ögonkontakten är det revolutionära, den utlösande faktorn,
inspirationslänken till tankekedjorna, gnistan som får dig att vibrera.
Över några år, för en sekund eller från dag till dag.
Jag funderar över hur dessa transformationer är länkade till ord av olika slag. Dessa ord, som sätter igång en transformation i oss, kan till exempel utgöras av trossatser, slagord, affirmationer, empowerments eller till och med teorier. På en personlig nivå känns det ofta som att tranformationen är länkad till självförståelse och kanske i någon mån förmågan att se sig själv bliva till och uttrycka, om än bara till sig själv, vad en vill vara.
En liten passus här, innan jag beskriver hur orden som skapar förändring:
Tranformationen av jaget, sin person eller whatever är det enklaste som finns.
För du är inte samma person nu
som du är nu.
Så enkelt är det att inte vara statisk. Andas.
Jag tänker alltså att ord skapar förändring, att vi omedvetet eller medvetet tar form av texter.
Vi är textuellt strukturerade på samma sätt som text är kroppsligt konstituerat.
En av de tydligaste sättet detta sker på är genom:
VERBAL ÖGONKONTAKT
Verbal ögonkontakt är när orden är både utanför och i dig.
Den verbala ögonkontakten uppstår genom att du reflexivt ser och blir sedd. Den tränger sig in i köttet och blir en del av den bultande konstitution som är hjärnan, kroppen och hjärtats muskulatur.
Verbala ögonkontakter är intimiteten mellan textens fysiska närvaro och din kropp.
De är intersubjektiva handlingar: att dela en tanke och se den som sin egen.
De är själva initalläget för performativitet.
Den verbala ögonkontakten är det revolutionära, den utlösande faktorn,
inspirationslänken till tankekedjorna, gnistan som får dig att vibrera.
Medusa ser dig
Horace Engdahl, citerad ur förordet till Älskarinnorna:
Fotografier av Elfride Jelinek
fungerar på kultursidorna som ett slags Medusabilder:
det rika, vilt undankammade håret kring det vitmenade ansiktet,
den lysande röda munnen med dess absoluta frånvaro av leende
och den avgrundslika blicken,
som lovar att förstena alla manspersoner som tittar in i den.
fungerar på kultursidorna som ett slags Medusabilder:
det rika, vilt undankammade håret kring det vitmenade ansiktet,
den lysande röda munnen med dess absoluta frånvaro av leende
och den avgrundslika blicken,
som lovar att förstena alla manspersoner som tittar in i den.
Att ta ordet
Jag är vid sista utposten,
andetaget innan jag lämnar ifrån mig en text, låter den försvinna iväg,
låter den blandas med andra tankar, reflektioner, genomgå transformationer
för att till slut komma tillbaka till mig, då jag själv har hunnit förändrats
och aldrig kommer läsa den på samma sätt som nu.
I denna sista rörelse mellan tanke och handling,
i mina händer,
framför mina ögon,
ett igenkännande, ett eko och intertextuell ömhet.
En kvasidialog med Stefan Lindberg där jag förstår genom att erfara:
andetaget innan jag lämnar ifrån mig en text, låter den försvinna iväg,
låter den blandas med andra tankar, reflektioner, genomgå transformationer
för att till slut komma tillbaka till mig, då jag själv har hunnit förändrats
och aldrig kommer läsa den på samma sätt som nu.
I denna sista rörelse mellan tanke och handling,
i mina händer,
framför mina ögon,
ett igenkännande, ett eko och intertextuell ömhet.
En kvasidialog med Stefan Lindberg där jag förstår genom att erfara:
"Jag har från tid till annan lidit
- och kommer även framgent att lida -
av en psykisk låsning som garderar mitt skrivande,
gör det hypermedvetet och anti-impulsivt.
Det är förmodligen en ytterst mänsklig störning.
Man vill ju inte spraymåla den pyttebit offentlighet man fått sig tilldelad
med outspätt omedvetet och illasinnade åsikter.
Man vill kunna avgöra när man uppgår i och blir en del av det man kritiserar
och när ens empatiska sida utmanas av ens bortträngda förakt för svaghet.
Att ständigt tvinga sig själv att avgöra detta
- och frånsäga sig allt vad man har av Darth Vader -
är säkert hur mänskligt som helst, men förödande för en författare."
- och kommer även framgent att lida -
av en psykisk låsning som garderar mitt skrivande,
gör det hypermedvetet och anti-impulsivt.
Det är förmodligen en ytterst mänsklig störning.
Man vill ju inte spraymåla den pyttebit offentlighet man fått sig tilldelad
med outspätt omedvetet och illasinnade åsikter.
Man vill kunna avgöra när man uppgår i och blir en del av det man kritiserar
och när ens empatiska sida utmanas av ens bortträngda förakt för svaghet.
Att ständigt tvinga sig själv att avgöra detta
- och frånsäga sig allt vad man har av Darth Vader -
är säkert hur mänskligt som helst, men förödande för en författare."
Trycksvärta enligt Jong
Jag suger dina bokstävers blod.
Jag tuggar dina ords järnspån.
Jag kysser dina metaforer som fuktiga läppar,
medan dina stavelsers svarta frön
slår rot
på rot
på rot
i mina lungor.
Du grät för ditt posthuma liv
Och ändå lever vi alla på sätt och vis posthumt.
Våra namn bevaras i trycksvärta om också inte vatten.
Köttet är förgängligt.
Därför sätter vi ordet högt.
Köttet är förgängligt.
Därför lämnar vi ord efter oss.
Jag tuggar dina ords järnspån.
Jag kysser dina metaforer som fuktiga läppar,
medan dina stavelsers svarta frön
slår rot
på rot
på rot
i mina lungor.
Du grät för ditt posthuma liv
Och ändå lever vi alla på sätt och vis posthumt.
Våra namn bevaras i trycksvärta om också inte vatten.
Köttet är förgängligt.
Därför sätter vi ordet högt.
Köttet är förgängligt.
Därför lämnar vi ord efter oss.
Dedikation till en musa
När detaljerna hotar att kväva de stora handlingarna,
när mod saknas och de egna orden klingar falskt,
då är du här.
Du ger klarhet i kaosartade tankeströmmar
och påminner mig om att viljan alltid är större.
you set my mind on fire anytime youre near.när mod saknas och de egna orden klingar falskt,
då är du här.
Its a strange day,
no colours or shapes, no sound in my head.
no colours or shapes, no sound in my head.
Du ger klarhet i kaosartade tankeströmmar
och påminner mig om att viljan alltid är större.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)