Ur omslagsvinjett, skrivet av Fiametta Ortega, år 1966:
... skriven i den "nya romanens" kompakta, objektiva, icke-kommenterande stil, med en exakthet, ja torka i språket som paradoxalt nog får tingens egen poesi att framträda tydligare än någonsin. /.../ Formen är varken jag, han eller hon utan "man" - ett slags kollektivt subjekt som omfattar än det ena än det andra men ofta betecknar en hel liten skara småflickor som ännu inte klart upplever sitt jags gränser mot yttervärlden och därför i stället insuper denna så tydligt, med alla sinnen öppna.