Hjärtskärande ord


But its late in the day
and youre well on your way
what was golden went gray
and Im suddenly shy

And the gathering floozies
afford to be choosy
and all sneezing darkly
in the dimming divide

I have read the right books
to interpret your looks
you were knocking me down
with the palm of your eyes

Bladet över munnen

Det är där, inte alltid utan bara i vissa situationer,
ofta formella eller kanske främst känsliga,
bladet över munnen som håller mig tyst.

Genom dörren
blixtslyser hemligheter
vita tyglar
ur outtalade ordspann.

Det är eftertanken som är bladet över munnen,
att eftertänksamt splittra tankarna:
den dysfunktionella reflexen att genomtränga sina yrkanden innan de får luft.

Kanske är detta stället där stjärnan spränger
de svartförseglade hemligheterna
och fruktansvärd kokar över i en ofattbar evighet!

Jag vill lära mig konsten att ta bladet ifrån munnen.
Jag ska uttrycka de oövertänkta och intuitiva tankarna,
för orden som aldrig blivit sagda är kanske de som är relevanta.

Triangulär svärta





Trycksvärta enligt Comeau

I love that feeling in the pit of my stomach,
with the dyke punk rock shaking my head
and Richards hand on the front of my pants,
squeezing me while the girl watches.
These are my people, queer and out of control.

The feeling lasts for a minute while Richard and I feel each other up,
until I notice the girl still standing there.
Shes sneering, uninterested in gender play.
She cant understand why a drag king would be into another king,
and not some femme bimbo. She has no idea.

Ive got that feeling back.
Im part of that smile of recognition I get from the store clerk
when he realises what we have in common. Im part of that smile on his face
as he looks the other way and I slide a book into my jacket.
Richard and Michelle are part of that too.

I feel so close to them right now,
I want to fuck the air.

AMBIDEXTRI
[Från latinets ambi - båda och dexter - höger]
[Att exempelvis använda både vänster och höger hand samtidigt]

[En simultanförmåga mellan hjärnhalvorna]

Rubriker


That slit och släng feeling

Höjden av lycka: att ha tråkigt

Ensamhetens höga visa

vi älskar att älska

Mossigt muskelpaket frossar i ultravåld

CHIP GIRLS UNITE

De bara är

Alltid med katastrofen i centrum

Upplev allt.

Aktivister i creddfilen

OH, THIS IS GREAT

Hens hjärta bultar

kroppen tål

Lång, våt färd

Ännu en provokation

Hur vitt blev svart blev vitt

Mycket feminism, lite tid

Elektronisk resa

Panikångest under bar himmel

Bli moderna nu, annars...

Ringdans kring kön och makt

Mormors

vill ge rysningar

Narrativ struktur

Shit and sex are merely the starting points,
and unless you can tick those off
you can´t even begin thinking about a narrative.

Politisk svärta





Brinnande metaforik

Tanken fastnar i metaforik av att brinna,
som ett substitut för andra ord, såsom engagerad, intresserad eller fokuserad.
De är tomma ord för mig: retoriska påfågelsord.

Paris is burning
Voguekultur

Det finns bara ett enda sätt att brinna upp
Svenskpoptext

Burnings bombs of America
Bok. Acker.

The Flame of Unity was still burning
Trycksvärta enligt Motsieloa

Beneath the good and the kind and the stupid and the cruel
there's a fire that's just waiting for fuel

Att brinna: en utåtriktad sinnesnärvaro.

Trycksvärta enligt Duras

Ibland vet jag:
att så snart en inte låter allting förblandas
och ger sig hän åt förgänglighet och vind,
är detta att skriva ingenting.

Att så snart det inte, varenda gång,
är ett sammansmältande av alla ting till ett enda
och till sitt väsen onämnbart,
är skrivandet ingenting annat än reklam.

Traditionell svärta





Sagoberättande

Mitt liv är sagans värld:
jag förgås av frosseriet.

Fyrkantiga ord

Jag vet att jorden inte är platt
men mina fötter är det.

Jag vet att rummet är krökt
men min hjärna har av vana begränsats till att utvecklas och tänka i en rak linje.

AUTONOM
[Självbestämmande, oberoende]
[Jagstyrka - att leva utan att se sina egna begränsningar]

[Det som inte är manifest; inuti mitt hjärta]

Motkultur: att leka

Motkulturen bygger på idén om homos ludens - den lekande människan.

Att leka är att subversivt spela sig själv, göra sig löjlig, spela sin roll utanför sina eller andras förväntningar, skratta i skärningspunkten mellan lycka och allvar, trycka på osynliga punkter, strävande efter det omöjliga och motsägelserna.

Att leka är att dansa utan taktkänsla, efter och för sig själv.
Det är en regellös agens, ett oförståndets koreografi:

Leken är en av- och påkopplare mellan huvud och kropp,
mellan enslig introspektion och social utvändhet.

Leken är ett smutsigt kaos vars kvalitet är dess okontrollerbarhet
och koppling till existentiellt allvar:


Jag är ointresserad av lek som nytta.
Nyttan har blivit det materialistiska samhällets legitimerande,

eftersom att den kan göras mätbar.

Det är just onyttan i leken som är eftersträvansvärd.

Leken är riskfylld: naiviteten som förutsättning för känslor.
I efterhand kan det se ut som ett slags kollektivt arbete, byggt på förälskelse.

Kultur: textualitet

Jag har tidigare erkänt att min kropp envist uppfattar allt som kultur.

Ett sådant omfattande och därmed intetsägande kulturbegrepp är inget annat än omognad. Kanske kommer jag senare att ta mig an en snävare kulturuppfattning, men jag föredrar att vara naiv. Kulturbegreppet för dagen: all kultur är textuell i relation till kroppen.

Music is a quality of language that promotes what it does not say,
does not articulate.

Literature is a quality of language that promotes what it says,
and thereby infuses articulation.

Eller så skriver jag för att skapa musik med orden.

Akademisk svärta





Verbal ögonkontakt

Jag tycker väldigt mycket om att byta skepnad, utvecklas och transformeras.
Över några år, för en sekund eller från dag till dag.

Jag funderar över hur dessa transformationer är länkade till ord av olika slag. Dessa ord, som sätter igång en transformation i oss, kan till exempel utgöras av trossatser, slagord, affirmationer, empowerments eller till och med teorier. På en personlig nivå känns det ofta som att tranformationen är länkad till självförståelse och kanske i någon mån förmågan att se sig själv bliva till och uttrycka, om än bara till sig själv, vad en vill vara.

En liten passus här, innan jag beskriver hur orden som skapar förändring:
Tranformationen av jaget, sin person eller whatever är det enklaste som finns.
För du är inte samma person nu


som du är nu.

Så enkelt är det att inte vara statisk. Andas.

Jag tänker alltså att ord skapar förändring, att vi omedvetet eller medvetet tar form av texter.
Vi är textuellt strukturerade på samma sätt som text är kroppsligt konstituerat.
En av de tydligaste sättet detta sker på är genom:

VERBAL ÖGONKONTAKT

Verbal ögonkontakt är när orden är både utanför och i dig.
Den verbala ögonkontakten uppstår genom att du reflexivt ser och blir sedd. Den tränger sig in i köttet och blir en del av den bultande konstitution som är hjärnan, kroppen och hjärtats muskulatur.

Verbala ögonkontakter är intimiteten mellan textens fysiska närvaro och din kropp.
De är intersubjektiva handlingar: att dela en tanke och se den som sin egen.
De är själva initalläget för performativitet.

Den verbala ögonkontakten är det revolutionära, den utlösande faktorn,
inspirationslänken till tankekedjorna, gnistan som får dig att vibrera.

Medusa ser dig

Horace Engdahl, citerad ur förordet till Älskarinnorna:

Fotografier av Elfride Jelinek
fungerar på kultursidorna som ett slags Medusabilder:

det rika, vilt undankammade håret kring det vitmenade ansiktet,

den lysande röda munnen med dess absoluta frånvaro av leende

och den avgrundslika blicken,

som lovar att förstena alla manspersoner som tittar in i den.

Att ta ordet

Jag är vid sista utposten,
andetaget innan jag lämnar ifrån mig en text, låter den försvinna iväg,
låter den blandas med andra tankar, reflektioner, genomgå transformationer
för att till slut komma tillbaka till mig, då jag själv har hunnit förändrats
och aldrig kommer läsa den på samma sätt som nu.

I denna sista rörelse mellan tanke och handling,
i mina händer,
framför mina ögon,
ett igenkännande, ett eko och intertextuell ömhet.
En kvasidialog med Stefan Lindberg där jag förstår genom att erfara:

"Jag har från tid till annan lidit
- och kommer även framgent att lida -
av en psykisk låsning som garderar mitt skrivande,
gör det hypermedvetet och anti-impulsivt.

Det är förmodligen en ytterst mänsklig störning.
Man vill ju inte spraymåla den pyttebit offentlighet man fått sig tilldelad
med outspätt omedvetet och illasinnade åsikter.
Man vill kunna avgöra när man uppgår i och blir en del av det man kritiserar
och när ens empatiska sida utmanas av ens bortträngda förakt för svaghet.

Att ständigt tvinga sig själv att avgöra detta
- och frånsäga sig allt vad man har av Darth Vader -
är säkert hur mänskligt som helst, men förödande för en författare."

Trycksvärta enligt Jong

Jag suger dina bokstävers blod.
Jag tuggar dina ords järnspån.
Jag kysser dina metaforer som fuktiga läppar,
medan dina stavelsers svarta frön
slår rot
på rot
på rot
i mina lungor.

Du grät för ditt posthuma liv
Och ändå lever vi alla på sätt och vis posthumt.
Våra namn bevaras i trycksvärta om också inte vatten.

Köttet är förgängligt.
Därför sätter vi ordet högt.

Köttet är förgängligt.
Därför lämnar vi ord efter oss.

Dedikation till en musa

När detaljerna hotar att kväva de stora handlingarna,
när mod saknas och de egna orden klingar falskt,
då är du här.

Its a strange day,
no colours or shapes, no sound in my head.

Du ger klarhet i kaosartade tankeströmmar
och påminner mig om att viljan alltid är större.

you set my mind on fire anytime youre near.