Denna aktuella kroppspolitiska angelägenhet kan ha många anledningar.
Descartes dualism har länge varit en slags provocerande hägring över intelligentsians högst fysiska högborgar. Men de kroppspolitiska texterna och de kommande debatterna kan lika gärna vara en reaktion på cyniska reflektioner som verktyg för kontroll och instrumentalisering av kroppen. De sagda texterna betingar nämligen kroppen som någonting annat än styrd av vilja och intellekt.
Ja, här är lite citat från två av dessa källor, Paletten respektive OTTAR:
Det finns bara en autentisk och universell form av kommunikation:
kroppsliga utbyten
genom det hemliga språket av kroppsliga tecken
kroppsliga utbyten
genom det hemliga språket av kroppsliga tecken
På det internationella slagfältet ligger abortfrågan och sexuell läggning
som glödheta klot som ingen politiker med karriärambitioner vill ta i.
Vad tycker du är ok?
Följ med in i skalpellernas, surrogatmagarnas
och spermasprutens fängslande värld.
Bend over.
som glödheta klot som ingen politiker med karriärambitioner vill ta i.
Vad tycker du är ok?
Följ med in i skalpellernas, surrogatmagarnas
och spermasprutens fängslande värld.
Bend over.
Min kroppspolitik är dysfunktionell när min kropp gör annorlunda än min politiska retorik intalar. Eller när kroppar agerar i relation till min på sätt som min tankes förväntningar inte inrymmer.
Denna oregelbundenhet i linjeföringen kan ibland förklaras logiskt med det där avståndet mellan att säga och göra. Jag vill minska det avståndet.
Motsägelsefullt nog svarar jag ändå på denna agenda, varifrån den nu kommer, genom att tänka efter. Men det är min kropp som har tagit in de här texterna och gjort de till sina.
Där och här är den intertextuella kroppen.
I lay fingers across ribs to not forget that heart beats control
När kroppen konceptualiseras till en intertextuell relation,
och fastställs av sociala konstruktioner,
blir kroppen som fysiskt närvarande självmedvetenhet osynliggjord.
Ditt jag är situerat och fysiskt impregnerat men paradoxalt nog är ditt medvetande och din syn det som allra minst inrymmer din kropp. Du ser inte dig själv lika lite som kroppen går att kontrollera av tankekraft. Kroppen är mer än ett verktyg för tanken, kroppen är början och slutet av tanken.
Never get so attached to a poem
you forget truth that lacks lyricism
And never draw so close to the heat
that you forget that you must eat
you forget truth that lacks lyricism
And never draw so close to the heat
that you forget that you must eat
Den möjliga taktila närvaron och närheten mellan tanke och kropp uppnås inte genom att ignorera genernas konstitution. Det är en omväg att upphöra att vara för att bliva till.
Möjligheten ligger i medvetenheten om att vi aldrig varit utan att vi ständigt rör oss.
Möjligheten blir till handlingar genom att böja strukturen, representera om och om igen, modifiera självuppfattningen och framförallt leva ut känslorna, rakt ut och rakt in.
The body is a set of significations
Och vad händer då med koncepten för åtrå?
The deficit model of desire,
in which desire is produced by some kind of lack or gap
between the desiring subject and the desired object,
is simbly inadequate for a wired-in, networked and intertextual body.
Instead desire is manifest through a continous process
of stimulation, contact and reproduction.
in which desire is produced by some kind of lack or gap
between the desiring subject and the desired object,
is simbly inadequate for a wired-in, networked and intertextual body.
Instead desire is manifest through a continous process
of stimulation, contact and reproduction.
Jag tänker på ovanstående som ett fingervisande. För även om ordet "är" ger mig tankemässigt skavsår så kan jag stå för, betinga, användningen här: Det du är, den är, vem är; är något jag redan är.
Den andra kroppen är i mig.
Den andra kroppen är i mig.