Trycksvärta enligt Ahmemulic

002
Språket, som vi är vana att röra oss i, och med, gäller inte här där kommunikationen sker med estetiska förtecken. I en ny stad får man uppfinna sig själv på nytt. Det handlar inte om vem man var eller är, utan om vem man vill bli.

005
En hemlös man sitter och läser tidningen med ett förstoringsglas. Jag föreställer mig hur bokstäverna blir olika stora genom glaset. Hur orden förstoras, kryper ihop, hur handens rörelser reglerar avståndet. Jag ska köpa ett förstoringsglas och varje dag rikta det mot staden. Förstora och förminska den efter behag.

029
Dialogen uppstår i det gemensamma åkallandet av skriften. Det räcker inte att göra den perfekta linjen en gång, det gäller att hålla sig kvar där så att man kan göra den när som helst. Det finns förstås ingen perfekt linje,
men det finns närhet och avstånd,
beredskap.